Det var battre forr..
Vi vaxer upp och ar med om en hel del handelser som man blir nostalgisk over. Med ett leende pa lapparna minns vi de underligaste sakerna som vi varit med om. Och nar vi val ska mota de manniskor som varit med att skapa dessa ljuvliga minnen, kan vi inget annat an att spricka av gladje och vara ivrig av forvantningar pa att det ska vara precis som det var forut. Problemet ar att manniskor forandras. Och minnen forljuvligas. Det som vi minns som nagot alldeles underbart ar bara ett selektivt minnes val av vad som egentligen skett. Och det samspel man hade nar man var barn fungerar inte alls pa samma satt som nar man ar vuxen. Barn har en oskyldig livssyn full av gladje, medan vi vuxna ar medvetna om livets bittra stunder och ar inte blyga med att papeka dessa. Darfor blir aldrig moten med manniskor som man skapat ljuvliga minnen med lika underbara som man hade fantiserat. Inget blir som forr. Folk forandras. Oftast inte till det battre.
Sååå söööt!!!