You go back to her, and I'll go back to black.
Av alla färger tycks min garderob domineras av svart. Snarare en brist på färg skulle många säga, men svart är alltid rätt. Och snyggt. Passar till alla former och tillfällen. Svart is the shit. Kanske beror min kärlek till färgen på att jag ser allt i svart eller vitt. Det finns sällan gråzoner. All in, all out. Allt eller inget. Antingen svart/vitt eller en regnbågs explosion. Det finns inget LAGOM. Inte i min värld. Min värld är extrem. Som en tornado. Eller en kyrkogård. Som en bergodalbana, snabba ryck och många upp och ner. Nytt jobb, nytt hem, ny lekplats, nya vänner, nya intressen. Alltid på äventyr. Dramatiskt och händelserikt. Till skillnad från normen. Lagom - ett ord som jag aldrig kunnat anpassa mig till eller ens ha kapacitet att kunna förstå. På riktigt. Vad innebär lagom? Vad innebär det egentligen? Man ska vara lagom snäll, ha lagom med vänner och intressen, jobba lagom mycket, ha lagom många färger i garderoben. Fuck it. Jag kan inte lagom. Jag gillar svart. Kanske är det i där jag får utlopp för "lagom". Genom att köpa svarta kläder. Det är nog lagom med färg. Eller?