Gud jag är så trött på henne. Jag trodde hon var borta för evigt, men hon är tillbaka. Den där apatiska idioten som inte bryr sig om något och alltid är likgiltig inför allt. Hon som är förvirrad och byter intresse stup i kvart. Den där jobbiga som alltid tvekar inför allt, som inte kan bestämma sig och väljer att skita i allt och spotta rakt upp mot himlen. En slemmig loska av "skiter i attityd" som i sinom tid kommer träffa henne mitt i pannan. Rätt åt henne. Man tycker att hon borde ha lärt sig vid det här laget, men nej. Hon är precis likadan som hon alltid har varit, pessimistisk och trolös. Hon trivs bäst i förnekelse och lever bara för stunden. Jag blir så arg på mig själv att jag lät henne komma tillbaka. Försvinn ur min hjärna. Idiot!
men vänus nu slutar vi vara sånna =)