I flera veckor har vi pratat om valet som alla kvinnor ställs inför. Den biologiska klockan tickar och man blir inte yngre med tiden. Men ju äldre man blir desto fler krav ställer man på sin framtid. Valet står mellan karriär och familj, dvs vilket av de man ska välja att fokusera på först?
En del av mig avundas de som är i min ålder som redan har gift sig eller skaffat barn. Min egen mamma fick mig när hon var 18 år och min bror när hon var 23. Idag är hon 42 och behöver inte fokusera på oss, utan hon kan lägga ner all sin energi på sin karriär och sig själv. De i min ålder som får barn eller redan har barn kommer också att unna sig den lyxen. De kanske inte kan köpa de bästa sakerna eller ge barnen allting de önskar att de kunde ge dem, men å andra sidan är det ju inte det som är det viktigaste heller. Som ung förälder har man mer ork, energi och större tålamod. Man får den lyxen att känna sig ung även när barnen vuxit upp. Och man har fått hela den där "bilda familj"-grejen avklarad. Då kan man fokusera på sin karriär och sin utbildning om man så vill. Fast å andra sidan har man kanske inte fått uppleva alla saker som ungdomar får uppleva.
En annan del av mig tycker att man borde skapa en stabil grund, med bra inkomst och bra förutsättningar innan man skaffar barn. Man borde fixa en bra utbildning och skapa karriär. Men tänk om jag nu blir läkare som jag har tänkt mig. Då kommer det dröja 6 år tills jag är färdig med min utbildning. Efter dessa 6 år kommer jag vilja komma ut i arbetslivet och jobba i minst två-tre år. Och eftersom jag helst vill bli kirurg så krävs det ytterligare några år inom mitt specialiserings område. Så då kommer jag antagligen vara 36-37 år gammal då jag får mitt första barn. Jag vill även ha fler än ett barn, och helst med ett par års mellanrum. Så säg att jag får tre barn och det skiljer två år mellan dem. Då kommer jag få sista barnet när jag är runt 40. Vilket innebär att jag kommer vara runt 60 år när mina barn är i min ålder. Jag tror inte man har samma ork eller tålamod att handskas med tonåringar när man är 50 som man har när man är 35.
Vilket dilemma. Frågan återstår, barn eller karriär först?
Ditt dilemma känner jag igen, vilket jag tror att många gör. Bra att någon tar upp det ! Min teori är att om man har en kille ( stabil, seriös relation) så kan man läsa till läkare tillsammans och gifta sig direkt när man gör AT och få barn sedan. Då är man 29 typ.
Men om man är singel och inte har någon , då gäller det att hitta någon på vägen ..och hur kul är det , för man vill väl plugga??
Säg att man är singel och väntar tills man är klar med läkarutb. och sedan ska man lära känna någon...blir man stressad och vem vet man kanske inte hittar mr right!
SÅ HUR DU ÄN GÖR blir det inte garanterat! vi kan anta att du inte söker til läkare , vem säger att du kan gifta dig och få barn tidigt? Förstår du mitt resonemang?
Mitt tips är att man följer sitt hjärta, sin magkänsla, vad som är viktigt för mig ? är det 6 årig utbildning? eller familj? Det handlar om prioritering ..!!
Bästa vore om man kom in på läkarutb 18 år och ut som 23/ 24 åring...KANON! va? hahaha men då har man ju knappt erfarehet av jobb eller annat!
Grubbla inte!! lev här och nu! sök till läkare och kommmer du in så se till att komma ut. Ge järnet ...så ska du se att allt ordnar sig :) TRO på dig och din känsla för rätt och fel.
KRAM