Jag satt o tänkte på hur bra jag mår och vilken tur jag har. Mitt liv är underbart. Varför?
Jo för att jag går i skolan varje dag och p.g.a. det så måste jag pendla till Uppsala. Det tar ungefär 3-4 h av mitt liv varje dag att pendla. Men so what? Jag gör nånting konkret, jag har ett mål.
Jag har min mamma vid min sida. Trots att vi bråkar och tjaffsar o går varandra på nerverna ibland så är det bra att ha en mamma. Och trots att jag sover på soffan och får plocka undan efter henne är det skönt att ha henne här. Det är ju trots allt min mamma.
Och mitt jobb. Mitt pissiga, tråkiga, skitjobb har gjort så att jag träffat sköna människor som jag hänger med. I love it.
O mina kompisar, well trots att jag inte sett dem på en månad snart och trots att vi kanske pratar i telefon en gång i månaden så vet jag att dom alltid är där för mig. No matter what. Alltså bokstavligt talat NO MATTER WHAT!
Hade jag skrivit för ca 2-3 månader sen skulle allt vara annorlunda, hela det här inlägget skulle vara negativt o bajsigt. Negativitet i all ära (jag e ju pessimisst!) men det känns skönt att se allt från ett annat perspektiv!
Ändra tankesätt o du har kommit halvvägs till att ändra på ditt liv!