Da Planet

Många gånger har jag, för en stund, ångrat att jag sagt upp vänskapen med vissa människor. Jag har undrat hur saker och ting skulle vara mellan oss i dagsläget, om vi skulle ha lika roligt eller om allt skulle bli lika jobbigt tillslut iallafall. Vissa blev bara för mycket att stå ut med, deras olikheter var för mycket att handskas med. Vissa av dom tog mer energi än vad dom gav. Och vissa av dom hade bara en helt annan syn på livet. Det finns även dom jag av en okänd anledning slutade umgås med, men som jag hittade tillbaka till trots allt. Tack och lov har jag aldrig haft problem med att bryta kontakten med folk. OBS, med folk menar jag naturligtvis inte mina ALLRA närmsta vänner (my soulmates), utan de som befinner sig i min omgivning. Jag har alltid tyckt att det är bättre med få, men lojala vänner som ställer upp i vått och torrt, än sånna man har roligt med, men som aldrig tycks finnas när de behövs. Jag vet att jag har haft roligt med alla av mina forna vänner, men de roliga stunderna är inte värda huvudvärken jag fått på köpet. Vissa av dom ville åt samma kille som jag träffade, vissa av dom ville vara som jag, vissa av dom ljög och drog in mig i sina lögner, vissa av dom var bara rakt igenom falska, och vissa var mytomaner utan att veta vad dom höll på med. Många gånger hamnade jag i situationer jag inte ville vara i p.g.a mina s.k vänner. Men tack och lov är dom dagarna förbi! Jag har lärt mig att säga ifrån, att skita i sånna människor, och istället (once in a blue moon) hitta vänner som jag kan lita på. Till mina riktiga vänner ni vet vilka ni är och jag skulle inte byta ut er mot någon! Jag älskar er oerhört mycket och ni får mig att må bra!!!