Da Planet

I fredags hände det som jag undvikit att tänka på. Visst har jag spekulerat kring vad som skulle ske. Men jag anade inte att jag skulle reagera som jag gjorde. Jag träffade en människa som gett mig extremt mycket huvudvärk förut. Och jag har undrat hur jag skulle bete mig när jag skulle stöta in i denna person ute bland folk. Den här människan har verkligen testat mitt tålamod. Jag är inte den typen som reagerar på ett fult sätt och får psykotiska utbrott utan anledning. Men i fredags, oj oj oj. I fredags förvånade jag mig själv. Tre månaders förtryckt ilska resulterade i ett vansinnes utbrott, en hel del fula ord och fyra dagars fortsatt irritation. Ibland måste man ventilera så man inte exploderar. Och ibland biter man ihop och fokuserar på att hålla sig lugn. Men då och då krävs det bara en pytte liten gnista för att explodera vansinnigt. Och det mina vänner, är det som hände i fredags.

 

 

Alla talar om rättigheter. Sd's rätt att vara i riksdagen för att människor valt in de. Alla värnar om människors rätt att tycka som de vill och välja det de vill. Men varför pratar ingen om SKYLDIGHETER? Människors skyldigheter att utesluta rasism och främlingsfientlighet? Människors skyldighet att inte diskriminera p.g.a härkomst. Mina vänner.. låt oss tala om skyldigheter innan vi fokuserar på rättigheter.

Idag sprack min tilltro på människor. Idag sprack mina tankar kring demokrati. Idag förvånades jag av hur egoistiska och okunniga människor kan vara. Idag kom rasister in i riksdagen.

Sex skäl till varför jag älskar förorten:

 

6. Det finns alltid folk ute, vare sig det är vinter, sommar, regn, natt, dag, sol osv så träffar man alltid på människor i centrum.

 

5. Man kan spela hur hög musik man vill utan att grannarna kommer och bankar på dörren. Oavsett tid på dygnet eller dag i veckan. Detta gäller även vid borrning och andra högljudda aktiviteter.

 

4. Man hittar alltid spännande saker i trappen. Sängar, gamla dator skärmar, växter, bokhyllor, kläder, ja allt möjligt. Som en loppmarknad – fast gratis!

 

3. Det finns massvis med härliga kombinationer av produkter och skyltar i livsmedelsbutiken som man aldrig skulle hitta på t.ex ICA. Vattenpipor bredvid bröd, toapapper vid baklava och skyltar där det står ”Ramadan kareem extra pris: Dolmar 3 för 2!”

 

2. Det finns alltid någon bil som ser mer fucked up ut än din på parkeringen. T.ex de har plastpåse istället för passagerar rutan, reservdäck, bucklor, rost och andra ”skönhetsmärken” som får din bil att framstå som en Ferrari i jämförelse.

 

1. Trappen luktar alltid spännande och är alltid full av trevliga unga killar. Visserligen är de trevliga för att de vill skapa en distraktion från det faktum att de står och röker på mitt i trappuppgången, men de är alltid villiga att öppna ytterdörren. Med ett leende på läpparna och blodsprängda ögon.

 

 

 

Har länge grubblat över vilken typ av kille jag gillar. En del föredrar en viss typ av killar. t.ex. asiater, killar från mellanöstern, svenskar osv. Vissa träffar bara blåögda, välutbildade eller vad det nu kan vara. Länge trodde jag att jag inte hade någon viss typ av kille. Jag var övertygad att de jag träffat inte hade något gemensamt överhuvudtaget, förrän min kära vän Sheela påpekade just vad de flesta killar jag gillat och träffat haft gemensamt. De är blåsta! Jag vet att det låter konstigt. Men det låg något i det hon sa. De är lite sega och tröga de killarna jag dragits till och fastnat för. Komiskt när jag tänker efter. Min typ av killar är de blåsta. Så enkelt var det att konstatera.

 

 

Jag visste att allt inte kunde vara underbart för alltid och att lyckan inte skulle vara för evigt, för så naiv är jag inte. Men seriöst, varför är folk så extremt egoistiska? Varför glömmer man bort allt vänligt man mottagit och hur kommer det sig att man inte alls vill ge tillbaka det man fått? Är så trött på äckliga individer. Den här helgen la jag ner energi på en hopplös själ, för jag hoppades att personen kanske tagit sitt förnuft till fånga och ville bete sig med hyfs. Men ack så fel jag hade. Det slutade med att jag spenderade en hel dag på att vara förbannad. Mestadels på mig själv som valt att släppa in idioter i mitt liv och måste handskas med de. Men vet ni vad jag kom fram till? Vilken tur att det finns 364 andra dagar på ett år som man kan vara glad istället för arg.