Sitter i min ensamhet och reflekterar över beteende. Mitt eget och andras. Försöker hitta ett sätt att förstå hur människor resonerar i olika sammanhang. Varför de gör det de gör. Kanske är det jag som är annorlunda. Kanske skiljer jag mig markant från många andra? Eller så är jag inte lika medveten i handlingar jag utför mot andra, utan bara mot handlingar som utförs mot mig? När man blir äldre tror man att man har sett det mesta, men jag lovar att jag år efter år förundras över individers beteende. Saker som jag nog aldrig kommer att komma underfund med. Det är intressant att observera människors beteende. Som hon som flyttade, bytte namn och låtsades vara helt annorlunda än hon var när vi växte upp. Varför vill man vara någon annan? Eller han som skäms över saker han gjorde förut och försöker låtsas att de inte hänt. Varför tar man inte ansvar för gångna handlingar? Eller hon som skryter om sin familj och barndom, fastän den var så långt ifrån det hon beskriver nu. Varför förskönar hon sitt förflutna till den nivån att hon glömmer vilka som faktiskt vet vilken miljö hon kommer ifrån? Intressant är det att observera människors beteende. För man blir alltid lika förvånad.

Den romerska guden Janus med två ansikten,
ett som blickar in i framtiden och
ett som ser tillbaka in i det förflutna.
här kommer lite tankar från nån med lite erfarenhet, tror jag iaf :) och inget annat bättre för sig just nu än att kommentera...
Vad gäller hon som enl dig skryter om sin barndom, Kan det inte bero på att man gärna, medvetet eller omedvetet, förskönar och glorifierar ens förflutna? Det behöver inte vara så att hon skryter och mer kanske lite du som uppfattar det så? Hur som borde du inte bry dig så mycket om det och lyssna och le för dig själv i o m du "vet" sanningen...
vad gäller han som låtsas att saker inte har hänt, tja den tystnaden/förnekelsen i sig är dessa personers sätt att skämmas och våndas kanske? återigen du borde beakta och le för dig själv...
och Hon enl dig låtsas vara någon annan, kan det vara så att hon verkligen har förändrats? lite iaf? och kanske vill helt enkelt börja på ny kula? folk kommer ju på såna dumma idéer då och då :) återigen du kan försöka förstå och le...
för att summera så säger jag som pingvinerna i Madagaskar, Smile and wave boys... just smile and wave.. dvs låt inte såna saker irritera (fel ordval kanske men men :) eller bekomma dig och bara smile (and wave om du vill :)